the honeymoon is over...
Har varit mer eller mindre bedrövad hela veckan och vill helst rymma min väg, sitta i min ensamhet på en varm sandstrand nånstans ute i vida världen och slippa fundera på att jag är en pest och pina för mina nära och kära omkring mig...
Mitt liv är riktigt bra så jag borde inte klaga, jag menar - jag har en underbar pojkvän som idag överraskade mig med blommor på jobbet (blev jätteglad men fick lite dåligt samvete för att jag ganska ogrundat var arg på honom/mobilen idag). Jag har mat i magen, tak över huvudet, fantastisk familj, härliga vänner av alla sorter och jag klarar mitt jobb med beröm och får som tack en hyfsad inkomst... Borde jag klaga då? NEJ!!!! Men vad faan är då problemet?
Har spånat lite under dagen när jag inte haft något att göra och jag har skalat av allt oväsentligt och tror att jag hittat pudelns kärna: födelsedagen och flytten...
Fyller snart år och det är inte så att jag har åldersnoja men jag tycker verkligen inte om att fylla år, har aldrig riktigt gjort det. Vet tyvärr inte varför det ligger till så - borde kanske gå till en legitimerad hjärnskrynklare för att ta reda på vad problemet är? Kan vara så att mina födelsedagar sällan skiljt sig nämvärt från alla andra dagar på året... kanske?
Hoppas att Jockes intåg i mitt liv kan avhjälpa min noja... nu har jag åtminstone en sötnos vid min sida när jag vaknar upp imorgon. : )
Ser oxå fram emot att få äta fredagsbuffé i goda vänners sällskap imorgon - bara vi kan hitta en tid som passar alla...
Flytten ja, den kommer allt närmre och det är med skräckblandad förtjusning som jag kastar mig ut i "the big blue" utan att veta vad som väntar. Har nästan bara jobbiga minnen av flyttar och det hjälper ju inte precis även om jag verkligen ser fram emot att få flytta ihop med Jocke. Kommer att sakna Ursviken, hur skumt de nu än låter - har verkligen trivts där, dessutom har vi problemet med vart jag ska göra av allt i väntan på att vi får oss en egen lägenhet? All packning, att slänga/ge bort sånt som vi inte behöver, adressändring - till vilken adress ska jag ändra? Ebb i kassan...
Nä - nu har jag gnällt färdigt! : ) Ska gå och sniffa lite på blommorna (älskade Snutteskunken : ) och återuppta det arbete jag under en kort stund försummat - förlåt Kicki - och vara glad igen! : D
(Det hjälper faktist att bara få ner sin oro på pränt, då får man liksom en överblick på problemet och kan förkasta dem som de skitsaker de verkligen är - det ordnar sig alltid som en mkt klok kvinna brukar säga...)
Tusen tack! Jag tar åt mig och sträcker på mig! Ursäkta för min flummighet men det blir lätt så när man är trött kombinerat med lite att göra. Hehe. Det är även kul att jobba med dig. Du är så duktig och kan typ allt! Kram Elin
Tackar tackar. Jag och Pelle hjälper dig gärna med flytten, säg bara till. Jag kan packa och fixa, Pelle kan bära alla tunga saker.
Jag fick också blommor idag (snälla pojkvänner vi har du och jag) :-).
Jag är bara så avis!
Vill åxå ha blommor..
Sen så får man gnälla, man får ha en pissdag då alla är skit och allt liksomså. Man får ha sånna dagar då man inte vill kliva upp ur sängen och då man tycker att ens egna grubblerier är mest och värts. det är helt ok.
Det har vi ju alla från tid till tid!
Vi ses snart kompis!
Kram och hoppas att du får en bra dag!
Kära Linda! Alla har vi dagar när livet känns som pest. Jag är bara så himla glad över att det var så länge sen som du hade en sån sist. Det här med att fylla år kan kännas väldigt traumatiskt (jag vet av egen erfarenhet: 25-årsdagen var en av mitt livs största kriser). Skönt också att höra att du vädrar dina bekymmer, sätter dem på pränt, för då känns det genast bättre kan jag tro!
å även om födelsedagen inte känns sådär jätterolig så vill jag passa på att gratta dig!!! Kram på dig!
Grattis ännu en gång på födelsedagen!
